En feministsaga – en spökhistoria vid 8 mars

Hej Evyn Redar! Jag är Nabila Abdul Fattah och jag är Ortens feministiska spöke! Min första fråga till dig är – Vem äger begreppet ”ortenfeminism”?

Hej!!!!

Hmmm…. Rent spontant så tänker jag att det kanske är tjejer från orten?

Okej så du tänker inte att det är dom hederskulturstomtarna?

Eller tjejer från orten kanske är ortenfeminister. Och hederstomtarna är förortsfeminister 😄

Hur menar du med hederstomtar?

Dom som diskuterar hederskultur?

Btw, vad tycker du om ordet hederskultur?

Jag menar dom som gnäller över att man inte får gå i kjol i orten för då kommer männen och Shamear en som den där nunnan i Game of Thrones.

Shame, shame, shame!

AH jag har verkligen försökt hålla mig ifrån hela hederskultursdebatten. Den är för osaklig och handlar bara om muslimer. Men såklart att den finns. Man ska inte ljuga. Men den innefattar inte bara muslimer i orten.

DING DING DING!

Är hon feminist?????  🤔🤔🤔

Hon är hijabi i alla fall ser jag nu.

Vad tycker du om hedersbegreppet?

Jag tycker personligen att det är så svårt. Jag diskuterade det här med en vän för ett tag sen som verkligen HATADE ordet hederskultur eftersom det fuckar verkligen med oss blattar. Hen menade att då utgår vi ifrån att vår heder sitter i kvinnors beteenden osv. Jag hör han!

Ja

Men jag tänkte att vi fortfarande måste prata om det på ett sätt.

Ja det måste vi ju. Just nu känns det som att vi lämnat över frågan helt och hållet till dom galna islamofoberna. Men dom har kapat den frågan så mycket så man ORKAR liksom inte ens andas samma luft för det är för kvävande

Jag fattar verkligen! Men hen va lack för att i svenska familjer om någon man dödar sin fru så kallas det typ fmiljetragedi och blattefamiljer = hedersmord.

Jag tycker också egentligen att just begreppet hederskultur är missvisande… heder är ju något bra och fint. Finns liksom inte någon heder i våld och förtryck oavsett vem som utfört det.

100% SANT

Jaaa så är det!! Vi behöver nya ord!

MEN jag tänker såhär..

Som att det INTE skulle handla om att upprätthålla mannens ”heder” då

..det finns skillnader på kvinnomord och kvinnomord. Om vi inte identifierar problemet så kan vi inte hitta lösning. Det finns fall där press från familj och släkt resulterat i att någon mördat sin fru/dotter

Och fall som ser annorlunda ut

Allt är kvinnohat OFC! Men förstår du hur jag menar?

Håller absolut med. Men i slutändan är det olika former av patriarkala förtryck och det är det som är ormens huvud. Eller vad man nu säger på svenska.

Jag är ledsen att rassarna fuckat hela den debatten

Jaaa förstår exakt.

Det är som en bläckfisk med olika armar

En arm är detta, en annan arm är detta

Men tänker ba, hur hjälper jag medsystrar utan att gå rassarnas ärenden? 🙃

Det kan du väl göra ändå? Om du skyddar din medsyster för att en person (vi säger en man nu) är ett kukhuve så är det för att den är ett kukhuve. Inte för att den är ”muslim” eller ”kurd” eller whatever.

Om jag t.ex. lyfter debatten i sociala medier så är ju trollen där på en sekund och skriker massa muslimhat.

Åh ja dom ÄLSKAR det. HÖRRU på tal om det du minns den där lilla grejen vi kallar #metoo

Jaaa!

När man först lyfte typ vita svenska män med makt så var jag liksom, aight aight.

Men sen så…. när “våra egna” började lyftas upp.

Egentligen började dom här tankarna ett tag innan metoo.

Men att man å ena sidan var rädd för att det skulle spela ryssarna i händerna…

RYSSARNA! Dom jävlarna.

Skoja!

..men å andra sidan känna ett stort jävla behov av att… nä fan…. du e inte min bror.

Fattar

RYSSARNA HAHAHAHA

Rassarna

Jävla autocorrect

Anywhoooooo

Kände du också så?

Att… nej bror jag inte bakk dig om du är en våldtäktsman eller mansgris eller whatever.

Jaaa jag fattar! På tal om metoo så kände jag mycket att YES nu jävlar kan vi sätta dom här vidriga männens VÄNNER på plats!

Haha ajaaaa vännerna!

Asså deras bröder, som sett ALLT men hållit käft.

Under ALLA dessa år

ALLA JÄVLA ÅR!! 😡😡😡😡

Like WE knew, o dom vadåååååå? Hur ska jag veta? 🤪😉😉😉

Men jag är ju några decennier äldre än dig. Men jag ska säga dig att detta hade hänt när jag var yngre. Då höll du käft för man “måste hålla ihop”.

Joo men så har det nog vart för mig också.

Jag vet inte vad det beror på. Ni yngre är väl modigare att sätta folk på plats antar jag.

Men den generationen under mig. Jävla kämpar.

Hahahah jaaa dom name and shaaaameeeee.

Generation Z?

Heter dom så? Vad står det för? Zombie?

Ingen aning HAHA! Generation craZy.

Hahaha idooooler.

Generation FUCKA MÄNNENS LIV.

Skoja. Eller?

Du e dödsallvarlig

Ja 💀💀💀

Tell me

Hur tycker du feminismen utvecklats i orten?

Yani hur ser du att kvinnokamp i orten blivit? Har den kanske alltid egentligen vart i framkant? Är det resten som kommer nu?

Jag tycker att den alltid har funnits i det osynliga. MEN den har inte varit uttalad som den är idag.

Jaaaa!

Många som arbetat feministiskt i alla dessa år har aldrig satt begreppet “feminism” på det.

Och frågan är – behöver DOM begreppet feminism? Eller behöver begreppet feminism dom?

Hmmmm det va ändå svårt

Jag tror att det kan vara bra för att vidga begreppet feminism. Att inkludera fler än folk på söder. Men…. vill vi det?

Vad tycker du? Den eviga frågan om man ska göra separatistiskt eller om man ska in i systemet.

Jag ÄLSKAR begreppet feminism

MEN som allt annat, varför måste det vara ett smalt ord?????

Hur tolkar du det?

För mig handlar det ändå om att vara likställd män i alla olika former MEN det är en väldigt ytlig tolkning. Jag är ju själv fortfarande i en fas där jag ifrågasätter hela tiden.

Du ska aldrig ut ur den fasen, fattar du det?

Då menar jag att jag ena sekunden ba NEJ jag vill inte bli bedömd utifrån mitt kön.

Men sen ba, eehhhh jo???

Hahahaha

Asså JAG ÄR KVINNA sååå mycket kvinna

Låter jag skum? Eller fattar du vad jag menar?

Absolut INTE.

Jag fattar precis

men jag tänker såhär

män har kvoterat män sen URMINNES tider

om dom nu börjar kvotera in kvinnor är det väl inte bara mer än rätt

JAG ÄR SÅÅÅÅÅ FÖR KVOTERING!!!!

GUUU 1000000%

Haha ja. Men det är ett medel, inte ett mål!

Och jag älskar att du benämner det som att män tidigare kvoterat in. Så pratas det inte mycket ändå

Men ja medel? Inte mål!

Ja

jag har nu kommit in i en position där jag har möjlighet att kvotera in ibland

och på tal om

så SKÄMS JAG NOLL

Jag ska kvotera arslet av mig så länge jag lever.

KVOTERA KVOTERA KVOTERA MERAAAA!

😄 hahahha

Min nya ramsa?

Jag gillar den. Passar bra till imorgon.

SUPER! Tack för dina ord och tankar Nabila!

Tack själv Evyn för att jag fick vara ditt spöke ❤️

❤️❤️✊

Hej Evyn Redar. Mitt namn är Maja Karlsson och jag är transfeministernas ambivalenta spöke.

Varför tror du att särskilt medelklassfeministera i min omgivning ville problematisera och ifrågasätta mig när jag kom ut?

Hej Maja! Oj vad svår fråga. Jag vet inte faktiskt 😐, vad tänker du?

Jag tänker spontant – men nu kanske jag är lite småaktig och drar lite väl många över en kam – att – …. låt mig smalna av det lite: min referensgrupp består nog mycket av typ lagom medveten kulturklass..

Och jag tänker att dom är i ett läge där allt ska analyseras och sättas in i typ en genusvetenskaplig mall.

Och att dom är i ett läge (som eventuellt är typiskt svenne-konsensus) där vi ska vara överens om vad som är progressivt.

Typ vilken kultur är ok att konsumera etc

Man har listor på saker som är problematic och DÅ när dom ställd inför något nytt och/eller främmande så börjar kugghjulen snurra

“Vad ska vi tycka om detta?” “ Är det feministiskt?”

*andningspaus*

Min andningspaus efter virrig rant alltså

*lyssnar/läser med spänninggggg*

*tänker att du ska säga något smart medans jag hämtar andan*

Hahahahaha nej jag är här för att lära tänker jag!

U are the ghost jag är den hemsöktaaaaa

Omg

Du har rätt

Men nej jag vill självklart diskutera men vill veta hur du tänker och känner.

Vad är det som gör att vissa vill ifrågasätta ens identitet på politiska eller känslomässiga grunder? Är det för att man tänker att trans är ett val? Typ som en konvertit? Eller laktosintolerans? 😉 Ingen skulle ju ifrågasätta att någon som brutit ett ben valde att gipsa benet?

Jag drar lite exempel, det brukar hjälpa mig att komma framåt.

T.ex. precis när jag kommit ut som kvänna/trans/transa vad det nu var jag kommit ut som just då, så hade jag en dag klackar på jobbet.

Och då säger en ytterst välmenande kollega, som visserligen var f.d. arbetarklass god bless her soul (cancer) “Vet du, alla kvinnor går faktiskt inte i klackar.”

Och det är ju sant. Många dagar gick inte jag heller i klackar. Men sånt säger man liksom inte till en ciskvinna, eller?

Och en annan grej, det har varit en etnolog som jobbade på kontoret och hade fin titel också. Hon kände inte mig. Vi hade typ aldrig pratat innan. Och så började vi jobba i samma projekt och vi är på studiebesök någonstans och äter sen lunch.

Och så lägger jag in en snus. Och då säger hon: “Snusar du? Men DET är väl inte kvinnligt”

Och detta är 12 år sen men den kommentaren är fortfarande amazing för jag tycker den är så bisarr.

Tänker du att hon sa det där om klackarna för att hon tänkte att du typ “Vill visa att jag är kvinna extra mycket” så kände att du nästan gjorde narr av kvinnor?

Kanske. Det är ju en vanlig uppfattning om transkvinnor *facepalm*

Hur bemöter du såna kommentarer?

I båda dessa fall – och nog ganska överlag – har jag nog haft en ganska chillad (på ytan) respons. Typ jag svarar som om transfrågan inte ens är ett issue. Som i dessa exemplen. “Nej, såklart. Vissa har klackar, andra inte, de flesta inte varje dag”.

“Kvinnligt att snusa? Jag har ingen aning, men jag tycker nog att det är jävligt många tjejer som snusar.

Jag vet inte om man ska kategorisera det som att typ “ignorera dissen och fortsätta samtalet som vilken annan artig social situation som helst”

Jag fattar, man typ låtsas som om man inte fattat den.. Ja. Det finns väl en strategi som finns beskriven kanske.

Jag tror det

Det känns som att jag har läst rådet i typ “verbalt självförsvar” att ofta svara “Hur menar du då?”

Jag tror också den används när man verkligen ba inte orkar.

Eller hur känner du?

Jaa. Den är liksom relativt effortless.

Men måste vi inte orka? För kampen, för systrarna osv

Jag vet att man pratar om att vi måste vara försiktiga med våra psyken, ta hand om dom osv.

Genau Vi måste först sätta på oss själva syrgasmasken, innan vi hjälper barn eller medpassagerare

Men sen ibland tänker jag FUCK vem ska orka om vi inte orkar

Hur fan ska vi göra?

Netop!

Nu får jag feeling att slänga in alla språk jag kan några ord på, obviously.

Genau? Netop?

Berätta mer!

Jag tänker 2 saker om “vem ska orka” och flera saker om “genau och netop”

Vi måste absolut hålla. För kampen är lång. 1B. Fick en impuls att namedroppa en känd föreläsare som pratade om det på Malmös feministiskt Forum typ 2007??????

Att om vi “inte fattar” och därför inte typ “säger till” de personer som kränkt eller nedvärderat oss. Så är det ändå produktivt! För vi bekräftade inte deras 1. synsätt 2. objektifiering av oss 3. maktposition 4. i relationen mellan oss?

Oufff intressant

Aldrig tänkt på det sättet

Vi bekräftade inte deras privilegium att nedvärdera “avvikande”.

Jag tänker typ vara tyst = acceptera.

Genau är tyska och Netop danska, båda betyder “just precis”

Och jag ville skriva “exakt” flera gånger i rad på vad du skrev

Man lär sig nått nytt varj…. Men Maja! Jag undrar såhär: Vad du, i din position, i din kamp, sett för framtid i den feministiska kampen?

Haha 🙂 mina listor

Älskar listor!

Jag tror på nån slags… förändring eller synsätt eller metod, men jag har liksom inte satt ner den på pränt eller ens riktigt kunnat sätta fingret på den i mitt huvud?

Vad tycker du att ciskvinnor måste göra för att kampen ska gå framåt? Och vad måste transkvinnor göra?

Jag tror på ett sätt att vi måste bort från kön.

Aaa fattar.

Och på ett sätt måste vi erkänna kön. Både cis och transfolk kan både känna en ilska mot kön och längtan efter att inte definieras av det

Men också – både cis och trans – känna en kärlek och en botten i sitt kön Ibland i det feministiska samtalet har det varit så MYCKET FOKUS PÅ DET NEGATIVA

Oh my god 😱😱😱

När jag förstod vad jag skulle skriva så fick jag insikten att jag lät som en LIBERAL men jag menar inte så, tror jag.

Alltså, från mitt perspektiv, det lugn och den självklarhet jag kunnat uppleva först under senare delen av mitt liv. Sedan jag kom ut. Det kan inte frikopplas från kön.

Eller det kanske det kan.

Men det finns en sådan bekräftelse som människa att få möta världen utan att känna att varje möte är en lögn.

Så på något sätt – och sorry om klockan blivit för mycket 😐 – tror jag att vi hade kunnat komma förbi en del låsningar om vi kunde ….. GUD hur ska jag förklara det här?

Försök!!

För x antal år sedan lärde sig en del feministarrangörer att skriva “för kvinnor och transpersoner” på sina affischer. Eller “icke-män” eller andra varianter. OCh då tänker jag alltid på en chatt på rummets.se från 2014 http://rummets.se/blog/chatt-white-out-west/ (shoutout till Ruuuummeeeetttt!!!!) där dom snackar om White out west och vita svenskars neurotiska förhållande till hiphop och Valerie K.B skrev om en klubb i Amsterdam: “Varför kunde jag känna mig 1000 ggr mer avslappnad i det rummet där det kryllade av osofta killar än vad jag någonsin gjort på en feministisk fest?”

Och jag då, som i min vithet troget jämför mig med mig själv, *ursäkta blinkning*, tänker att medelklasskvinnor som läst genusvetenskap kan vara så jävla mycket mer obehagliga än vanliga bögar.

Alltså: jag känner mig inte peppad på arrangemang som är för “kvinnor och transpersoner”

För det håller oss tillbaka.

Alltså det känns mer levande för mig att gå på ett evenemang som har tydlig queer närvaro av många kön. If that makes any sense? Den svenska jämställdheten – som man ändå måste erkänna har haft vissa framgångar – hade nog aldrig kommit så långt om det inte vore för den könsuppdelade statistiken. Konkreta hårda siffror som visar strukturer. Men vissa är ju känslomässigt jobbigare att räkna och kanske tabu. Som religion och ras. Och sexualitet. Och transerfarenhet.

Kommer vi därför aldrig se en musikfestival med bara 50% heteron? När jag ser ett evenemang skryta om 50% kvinnor tänker jag alltid “okej, men VILKA kvinnor?”

Intressant! Du har verkligen fått mig att gräva mig in i mina tankar. Av allt viktigt och alla analyserande tankar du gett mig så fastnade jag ändå när du skrev att komma ut för dig kändes som “att varje möte inte känns som en lögn”

Varför jag fastnade där vet jag inte. Kanske för det är en sån konkret beskrivning så att jag som cis kan försöka förstå lite mer

😭Tack för bekräftelsen! Så fint. Jag satt och var osäker på om jag lyckats förmedla något.

Feminism är brett och det finns nog ingen konkret väg att gå för att det ska “bli rätt”. Men jag jag hoppas på någon form av enighet (utan att låta som någon kärlek-är-svaret-människa)

Exakt!

Vi måste jiddra för att lära oss, MEN jag tror ändå enighet är allt.

Varför låter man ibland som nån som man inte vill låta som?

Hahahaha ja duuuu det är ju verkligen en fråga.

Det är ett helt eget ämne.

Men ja. Jag kunde pratat om det i 400 år. Förutom att jag vill prata om allt annat i 400 år också. Jag är nog lite svältfödd

Jag älskar att ranta om saker i 400 år!!!

Eller nej, det var en lögn lol.

Haha! Yes!

Oh No!

I mycket känner jag FAN har vi inte pratat enough om de här? LÄR ER O SÅ GÅR VI VIDARE

Hatar att ha 400 år av “policy-diskussioner” istället för action

JAAA EXAKT

Super Genau!

TACK MAJA! För det du lärt mig!!!! Jag uppskattar det massor! ❤️ 🧡 💛 💚 💙 💜

Den här gamla trasan?

Den här gamla trasan är fortf supereffektiv!

😭❤️ Jag med!

Släng aldrig bort något som funkar!!!!

Ack du!

Du ska fortsätta bli manglad!!

Hejdå syster/spöke hoppas vi ses!

Hej Evyn Redar!

Mitt namn är Bilan Osman och jag är dom revolutionära ordens feministiska spöke. Vilka ord ser du används som vapen mot dina systrar idag?

Hej Bilan! Ojjjj det är många!

Vart ska man ens börja?

Eller hur? Känns som om man skulle kunna prata i en evighet om hur märkliga ord ständigt tillåts villkora kvinnor och icke-binäras trygghet. Finns det något särskilt ord som väcker din irritation?

Just nu kommer jag inte på något specifikt ord pga att jag och mina vänner försökt “äga tillbaka orden”

Dvs om man blir kallad för typ hora eller orre så har vår respons vart att “AA JAG ÄR ORRE WOHOO LEVER LAJF 🤪🤪🤪🤪

Så det har typ neutraliserat orden.. men det kanske inte heller är så bra?

Intressant! Tänker såhär: att försöka äga tillbaka ord är ju en överlevnadsstrategi. Huruvida man kan fullt ut förändra betydelsen i ett ord, är ju egentligen sekundärt.

Jag har ett som jag paradoxalt nog känner så mycket hatkärlek till. Ordet “frihet”. Och hur det används i vissa sammanhang för att slå mot muslimska kvinnor får mig att typ vilja lägga mig i sängen och ge upp hoppet om detta samhälle.

Berätta mer!

Tänker du hur man typ ifrågasätter er frihet?

Ja, men också hur frihet som ett begrepp paradoxalt nog kan användas för att ifrågasätta min och andra muslimska kvinnors frihet. Typ åååh stackars hjälpslösa hijabi, kom så ska jag frigöra dig. Och så nedmonterar man i själva verket våra rättigheter.

Hur ser du på ordet frihet? Dvs betydelsen?

Jag upplever många gånger att frihet är ett begrepp som betyder olika saker i olika sammanhang. För vem är egentligen fri och i förhållande till vad?

I västerländska feministiska sammanhang har begreppet kommit att bli ett sätt att kategorisera vissa kvinnor (och icke-binära) som särskilt ofria, i förhållande till andra.

Det känns ofta som att vad som är frihet ligger lite i betraktarens ögon. Och i ett samhälle där vi är minoriteter får vi aldrig definiera vår egen frihet.

Flummigt, eller förstår du vad jag menar? Hur ser du på ordet frihet?

Jag tror jag förstår! Asså om man ska vara super deep så är ju ingen egentligen fri. Jag kan ju känna mig hur fri som helst vissa dagar men sen tittar jag på mina kläder och mitt ansikte. Kläder som kanske kostar massor, ett ansikte fyllt med diverse dyra hudvårdsprodukter + smink. Är jag fri då? Är jag fri när jag så enkelt egentligen fallit in i massa kapitalistiska fällor? Ughhh nu blev det deep lol men grejen är att det hände en sån simpel sak förra sommaren som ändå fick mig att tänka massor. Såhär var det: Jag gick i stan med en vän och vi pratade kläder. Jag berättade för henne att jag fått en ny kärlek för färgen röd. Jag har ALLTID hatat rött men nu plötsligt ba älskar jag det! Samtidigt som jag nämner dehär så går vi förbi ett skyltfönster FULLT med röda kläder.

Förstår du hur jag menar? Att även om jag kanske anses fri i min klädsel eller whatever är jag ju fan inte det för fem öre.

Kanske låter skumt o lite shallow att jag ba vände dethär till en modegrej 😐 men det är inte så jag menar. Jag menar mer att det är så sjukt att folk slänger med ordet fri som att västerländskt liv = fri

FRI HUR?

Men ja!!! exakt (off topic men detta påminde mig om en period som jag typ bara bar röda kläder, gick runt som en musli version av en tomte. Never again)

Men ja, det är ju det som är så sjukt. Att muslimska kvinnor blir typ postergirls för ofriheten själv. Också intressant hur vår eventuella frigörelse BARA skulle hänga på slöjans vara eller icke-vara. Som att inte vi också skulle kunna falla för modeföretag och smink? Som att vi typ står utanför det övriga samhället?

Men är det inte så patriarkatet kan upprätthållas & överleva? Att kvinnor skulle kunna delas upp i “fria” och “ofria” samtidigt som patriarkatet försämrar allas våra villkor, hela tiden.

Joo för den som bestämmer om en kvinna är fri eller inte är ju också alltid en jävla man.

Men hur blir vi egentligen fria i den här världen? Kan vi någonsin bli det?

Hmm. Så himla svår fråga.

Men tänker såhär: att friheten måste väl komma först när vi nedmonterar alla dessa ordningar. Dvs när patriarkatet faller. Allt innan dess måste väl ändå kallas för typ delsegrar?

Delsegrar är ett bra ord,

Men du vad skulle du vilja se för förändringar inom feminismen?

Hmm va svårt! Allt och inget typ.. nä men en grej jag tänker på rent spontant är att förstå att feminism också kan vara relativ på ett sätt.

Min och din feminism är olika. Vår feminism kontra kurdistan (mina föräldrars hemland) är olika. Alla våra kamper är olika och vi måste enas om att det är så.

Ibland kan jag tänka att vissa grejer är en ickefråga för mig pga finns TUSEN andra “viktigare” saker. Men närhetsprincipen drabbar oss alla.

Det kanske verkligen är just DEN kampen som betyder något i någons liv, medan jag ba lol vem bryr sig.

Vi lever ju olika liv, olika bakgrunder = olika sätt att se på livet. Jag har blivit lack över många feministiska kamper pga tänkt VAFAN folk dör pga patriarkatet VARFÖR BRYR NI ER OM DE DÄR LILLA?

Om nu känner jag mest; do u boo. För någon måste föra den kampen också. Fattar du hur jag menar?

Ja! Håller verkligen med. Feminismen har ju aldrig varit _en_ rörelse, viktigt som du säger att se hur olika kamperna är.

Typ jag behöver inte att någon annan bedriver min kamp åt mig (vi klarar oss ändå) men att man fortfarande ser den och erkänner den. Tänker också att feminister överlag hade mått bättre av att lära sig att alliera oss med varandra, utan att för den sakens skull ta över.

Vill ju också tro att det är möjligt med en inkluderande feminism som erkänner hur olika våra kamper är. Rädd för att jag annars slutar upp som Lamotte, dvs spenderar dagarna med att bara ranta argt i min bil.

Ughhhhhh MARDRÖM!

Detta besök har varit lika fint som stärkande. Gonatt ❤️

TACK BILAN! För att jag fått bli hemsökt av dig! Känns så jävla givande. Kampen fortsätter alltid ❤️ ✊