Är det olagligt att stötta Palestina?

Under de senaste veckorna har vi sett att Tyskland och Frankrike förbjudit demonstrationer till stöd för Palestina. I Storbritannien sa inrikesministern att det kan vara olagligt att vifta med Palestinas flagga, eller att skandera vissa fraser, som till exempel ”from the river to the sea, Palestine will be free”.

Hur ser det ut i Sverige?

Idag är det inte olagligt att stötta Palestina genom att arrangera eller delta i en demonstration, bära Palestinasjal, ge pengar till palestinska organisationer eller säga vissa slagord. Men det finns oroande tecken. I Sverige genomförs just nu stora förändringar som ger staten mer makt att övervaka och bestraffa personer.

Den som ska avgöra om någon gjort sig skyldig till brottet ”deltagande i terroristorganisation” har en svår uppgift framför sig.

En stor förändring som kommer att påverka solidaritets- och rättviserörelser i Sverige handlar om inskränkningar i föreningsfriheten som nyligen genomförts. Föreningsfriheten, rätten att bilda föreningar, är skyddad i den svenska grundlagen. Men nyligen genomfördes en ändring, så att föreningsfriheten får inskränkas för ”sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism”. Syftet med den grundlagsändringen var att kunna införa en ny kriminalisering i Sverige.

Sedan den 1 juni i år är det olagligt att ”delta i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja” organisationen. Den som ska avgöra om någon gjort sig skyldig till brottet ”deltagande i terroristorganisation” har en svår uppgift framför sig. Först kommer man att behöva bedöma om organisationen personen varit engagerad i faktiskt är en terroristorganisation. Att en organisation förekommer på FN:s eller EU:s sanktionslistor ska vara något som starkt talar för att det rör sig om en terroristorganisation, men det är inte ett krav.

Det som avgör enligt den nya lagen är i stället om någon av organisationens medlemmar begår terrorbrott. När man hör ordet terrorbrott ser man kanske framför sig händelser som lastbilsattacker, sprängladdningar i tunnelbanan eller skjutningar i stora folksamlingar. Men nästan alla brott kan vara terrorbrott. Mordbrand, misshandel, olaga hot, mord och grov skadegörelse, till exempel.

Detta har vissa tolkat som att deltagande i en demonstration inte kommer kunna utgöra propaganda, medan exempelvis Säkerhetspolisen ansåg att det deltagande i demonstration visst skulle kunna utgöra ett så aktivt deltagande att det är straffbart.

Avgörande är om brottet har begåtts antingen med syfte att injaga fruktan i en befolkningsgrupp, eller allvarligt destabilisera strukturerna i en stat eller mellanfolklig organisation. Det här innebär att svenska domstolar, när de ska tillämpa den nya lagen, kommer att tvingas göra politiska bedömningar av vilka organisationer som är terroristorganisationer. Om man kommer fram till att en organisation är en terroristorganisation, kommer man att behöva gå vidare och titta på vad den anklagade personen ägnat sig åt som kan ha ”främjat, stärkt eller understött” organisationen.

Det kan till exempel vara att anordna aktiviteter, ordna möteslokaler, passa barn, laga mat eller bedriva propaganda. Det krävs alltså inte att personer själva har begått en brottslig handling för att kunna dömas för brottet ”deltagande i terroristorganisation.” Det enda som inte är olagligt enligt den nya lagen är att uttrycka personliga åsikter till stöd för organisationen, så länge det inte glider över till att vara propaganda.

Vad som kommer att tolkas som propaganda är oklart. I förarbetena sägs det att det “krävs att det är fråga om i någon mån organiserad verksamhet inom ramen för terroristorganisationen som syftar till att påverka människors åsikter, värderingar eller handlingar i en bestämd riktning.” Detta har vissa tolkat som att deltagande i en demonstration inte kommer kunna utgöra propaganda, medan exempelvis Säkerhetspolisen ansåg att det deltagande i demonstration visst skulle kunna utgöra ett så aktivt deltagande att det är straffbart. Lagrådet, som yttrar sig över nya lagar innan de införs, har sagt att engagemanget i de folkrörelser som fanns i Sverige till stöd för anti-apartheidrörelsen i Sydafrika, och för FNL i Vietnam, antagligen hade varit olagligt om lagen funnits då.

Det beror på att lagen kriminaliserar handlingar, alltså FNL:s och ANC:s väpnade motstånd mot de stater där de verkade, utan att titta på vilket syfte organisationen har med sin verksamhet, i det här fallet befrielse från diktaturer eller apartheidstater. För att förstå vad som kan hända med den nya lagen kan vi titta på hur den kurdiska frihetsrörelsen, som kämpar för ett fritt Kurdistan och som består av många olika organisationer, behandlas i Sverige. PKK, en förkortning för Kurdistans Arbetarparti, är en kurdisk organisation i Turkiet som är terrorklassad av bland annat Nato, EU och USA, men inte av t.ex. FN. EU-domstolen, som är den domstol som har högst ansvar för att tolka EU-rätt, har också upphävt EU:s terrorklassning av PKK.

Det finns alltså olika uppfattningar om huruvida PKK borde vara klassat som en terroristorganisation eller inte. Sverige betraktar dock PKK som en terroristorganisation, i strid med EU-domstolens bedömning. Sedan Sverige påbörjade processen med att gå med i NATO, har Turkiet pressat Sverige om PKK. Det har bland annat lett till att utrikesminister Tobias Billström påstått att den nya kriminaliseringen av ”deltagande i terroristorganisation” kommer att leda till att det blir olagligt att vifta med PKK-flaggor i Sverige, något han senare fått ta tillbaka.

Men det är inte bara personer som är engagerade i PKK som dragit till sig statens intresse. I en förundersökning som nyligen blev offentlig framkom det att Säkerhetspolisen sagt, under ett förhör med en man som anklagades för kopplingar till PKK, att organisationen NCDK (Kurdiska demokratiska samhällscentret) är terrorklassad, något som man senare fick ta tillbaka eftersom det inte stämmer.

Att flera medier och opinionsbildare försökt blanda samman stödet för ett fritt Palestina med stöd för Hamas påminner om hur stöd till PKK blandas ihop med stödet till den kurdiska frihetsrörelsen.

Tidningen Dagens ETC har också visat att Säpo förhört svenskar som är engagerade i kurdiska vänsterorganisationer som inte har någon koppling till PKK. Det som hänt är alltså att personer som inte har koppling till terrorklassade organisationer, men som engagerar sig i samma solidaritetsrörelse för ett fritt Kurdistan, kan misstänkliggöras. Palestinska Hamas är terrorklassat av bland annat EU. I medier har det vid ett flertal tillfällen rapporterats att det uttryckts stöd till Hamas vid manifestationer till stöd för Palestina.

Vid flera av de demonstrationerna finns det ingen bevisning att något uttryckt stöd för Hamas, medan det vid andra fall finns ljudinspelningar som indikerar att så kan ha skett. Idag är det alltså inte på något sätt kriminaliserat att stötta kampen för ett fritt Palestina. Att uppmana till stöd för Hamas skulle däremot kunna vara det. Att flera medier och opinionsbildare försökt blanda samman stödet för ett fritt Palestina med stöd för Hamas påminner om hur stöd till PKK blandas ihop med stödet till den kurdiska frihetsrörelsen.

Ju mer stödet för det palestinska folket blandas samman med Hamas agerande, desto större är risken att även den palestinska befrielserörelsen kan komma att utsättas för statlig repression. Yttrandefriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten är helt grundläggande för en fungerande demokrati. Att flera europeiska länder inskränkt någon av dessa rättigheter för att förhindra stöd till det palestinska folket, under förevändning att det skulle vara ett förtäckt stöd till Hamas, är oroande. I Sverige ser vi inte sådana inskränkningar ännu, men det är viktigt att fortsätta samtalet.

För mer texter som denna följ Silas Aliki på @advokatsilasaliki där den hjälper oss navigera i händelser i samtiden som har en koppling till juridik.

Etiketter: blogg